måndag 8 december 2008

Häxjakten på Mor Gabriel-klostret

Mark som ägts av Mor Gabriel-klostret i hundratals år kanske inte egentligen ska tillhöra klostrets ägo. Detta trots att klostret har papper på äganderätten. Man menar att de nyare utbyggnaderna har byggts över en gammal moské och att denna del av klostrets mark därför skall konfiskeras. Två intressanta frågor väcks.

1. Ljuger man om att en moské belägrat platsen för hundratals år sedan? Om inte, vilka är bevisen? Ett gäng västerländska, med tydliga opartiska bakgrunder, arkeologer skulle då kunna styrka detta. I vilken arkeologisk journal kan jag hitta information om det s.k. "fyndet"?

2. Ponera att det faktiskt stämmer. Man kan då fortfarande inte förneka att klostret har äganderätten. Ska man ändå rycka bort marken? Om nu klostret måste ge ifrån sig mark bara för att det fanns en moské där för 400 år sedan, innebär detta då att vi kommer få den mark vi bestulits på? Jag tänker speciellt på marken vi ägde och brukade innan Seyfo. Bör inte samma regler gälla även om det är till vår fördel?

Svaret på den sista frågan är nej. I ett land där minoriteter öppet diskrimineras kan man inte förvänta sig en rättvis behandling. Tyvärr. Det är bra att se att våra EU-pengar används väl. Dessutom hotar man att bränna ner klostret enligt en insändare.

Så vitt jag vet kommer en demonstration hållas 14:e december i Södertälje. Jag ställer mig frågande till valet av plats. Vet möjligtvis arrangörerna inte att den turkiska ambassaden är belägen i Stockholm? Denna kraftansamlingen kommer bara bli slag i luften. Det viktiga är att vara så nära ambassaden som det bara går. Alternativt utanför riksdagshuset. Det finns absolut ingen anledning att hålla demonstrationen i en annan stad. Även om man inte erhöll ett demonstrationstillstånd så ska man demonstrera inom höravstånd till politikerna eller ambassadören. Ett uteblivet demonstrationstillstånd är dock en dålig anledning till att låta bli att demonstrera utanför, eller vid, ambassaden, vilket följande citat påvisar:

Polisens rätt att ställa in och lösa upp sammankomsten

Om någon som har sökt tillstånd, och fått avslag från Polisen, ändå har en allmän sammankomst har Polisen rätt att ställa in eller lösa upp sammankomsten.

Det är viktigt att påpeka att om någon håller en sammankomst utan att först söka tillstånd har Polisen inte rätt att upplösa sammankomsten bara av den anledningen att tillstånd inte har sökts i förväg.

En allmän sammankomst får ställas in eller upplösas om det uppkommer svårare oordning vid eller i anslutning till sammankomsten (2 kap. 23 § OL). Med ”oordning” vid en demonstration menas att det ska vara upploppsliknande stämning. Även en sammankomst som innebär avsevärd fara för de närvarande eller som medför en allvarlig störning av trafiken kan upplösas. En förutsättning för att Polisen ska ha rätt att upplösa en allmän sammankomst är att andra åtgärder, till exempel avspärrningar eller avvisande, visat sig inte räcka till.

Jag avslutar det hela med ett citat som visar den turkiska statens förhållningssätt till det hela:

Valet av rättegångsdagar, julafton och nyårsafton, avslöjar att turkiska staten har en medveten plan. Man räknar med att ingen europeisk parlamentariker bevakar rättgångarna vid dessa högtidsdagar. Rättegångarna mot fader Yusuf Akbulut, i början av 2000-talet, som uppmärksammades och bevakades av många europeiska parlamentariker är att bittert minne för denna laglösa stat.

Denna "The Dukes of Hazzard"-strategi som går ut på att hålla viktiga sammankonster på datum som lockar så få opponenter som möjligt är, tyvärr, ingenting som bara sker i filmer. Det är en minoritets verklighet.



2 kommentarer:

Anonym sa...

men snälla islam fanns inte när klostret byggdes? är turkarna blåsta i huvudet eller vad är det frågan om?

Anonym sa...

Ett viktigt och intressant ämne, se till att inte bli en som inte lämnar klostret i sticket när andra firar helg! Tack för att du tar upp frågan! Alla som gör det gör en insats!